Så börja de

Historia

Det är egentligen svårt och hitta ett födelseår när allsången kom till Sverige.

Vad som kan ses som en början till vad vi idag kallar för allsång kan man nog säga skedde första gången vid unionsupplösningen med Norge 1905. Då bildades i Sverige en förening som kallades för "Samfundet för unionssång", man samlades på Skansen för att sjunga fosterländska sånger för att stärka den fosterländska gemenskapen, där samlades man vid två tillfällen, den 18 maj 1905 och 1907 för en fosterländsk sångafton där Alice Tegnér redigerade för det sammanhanget boken "Sjung Svenska Folk", en bok som då blev en av dom mest populäraste skrifterna i Sverige.

Ett annat steg mot det stora genombrottet av allsången var när man år 1927 när vissångaren och revymannen Ernst Rolf anordnade allsång med publiken på Stadion inför landskamperna i fotboll.

Men vad som kan ses som det egentliga genombrottet var år 1935 var när man anordnade "Sångens dag" den 26 maj på Skansen, Man hade anlitat Sven Lilja som allsångsledare där han sjöng med publiken, det blev en succé och man anlitade därför Sven Lilja även nästkommande år för hela säsongen.

Skansens då gamla musikpaviljong revs 1938 och gav plats till åt Sollidenscenen, som där har funnits ända fram till idag, den nya scenen var då landets modernaste scen med bra högtalare som gav nya möjligheter som radiosändningar och gjorde att man kunde nå en större publik.

Första allsångshäftet

1938 slog det verkligen igenom på allvar, det pratades om allsången överallt. Nu kunde man umgås på samma villkor oavsett vad man hade för social bakgrund, om man var kansliråd, hembiträde, sjuksköterska, hantverkare, lärarinna, flottist, det hade ingen betydelse, sången förde dom samman och sångerna stärkte gemenskapen.

Under det året räknande man med att man hade haft 2 miljoner besökare på Skansen, varav 400 000 kom för att sjunga allsång. Publiksnittet under en allsångskväll låg på ca 20 000 personer som än idag är en väldigt imponerande siffra.

Sven Lilja

Vad som sjöngs på den tiden var mycket sjömansvisor, revyvisor och fosterländska sånger. En tradition vid allsången på Skansen var att varje allsångskväll avslutades med att sjunga Hugo Alféns "Sveriges flagga".

Nu dök även andra former av allsång upp på Skansen, det anordnades allsångskvällar för kristlig sång, men det blev aldrig den succén som den traditionella allsången som Sven Lilja hade.

Allsången hölls årligen under sommaren till slutet av 40-talet då intresset för allsången på Skansen minskade. Förklaringen var att sångunderhållningen under efterkrigstiden hittade andra vägar och allsången på Skansen blev allt sällsyntare som sommarunderhållning.

Då Sven Lilja avled 1951 fanns det ingen som kunde axla hans mantel för det krävdes en duktig och värdig person för att kunna leda något sådant evenemang och sådana ledare ansågs på den tiden vara väldigt sällsynta, därför försvann allsången från Skansen för ett tag.

Men allsången skulle vakna till liv igen. Vid 1957 då Sveriges Radio anordnade radiounderhållningen som kallades för "Bäste man på Skansen", en frågesport som leddes av Bengt Feldreich, och där Egon Kjerrman stod för den musikaliska underhållningen.

En populär punkt var efter sändningen då Egon Kjerrman sjöng allsång med publiken. Sångutbudet hade dock förändras, de fosterländska sångerna hade försvunnit och låtar som var mer schlagerbetonade dök istället upp, man hade där en trogen publik som bestod av ungefär tiotusentals Skansenbesökare varje program och miljoner radiolyssnare där hemma, programmet sändes i nio säsonger från 1957-1966.

Egon Kjerrman

Programmet växte allt eftersom och blev så populärt att publiken kom tidigt på morgnarna för att bevaka sina platser vid Sollidenscenen, man blev nästan som en jättefamilj när man dök upp varje vecka, man samlades och drack kaffe, diskuterade och pratade med andra besökande, många satt t.o.m. även och virkade och stickade såsom strumpor, mössor och vantar till Egon som då var väldigt populär som allsångsledare, man hade äntligen funnit en värdig ersättare till Sven Lilja.

Nu skulle allsången få vila i några år till innan det togs upp på tapeten igen, men intresset för allsången, det försvann aldrig.

1974 var året när Bosse Larsson blev allsångsledare på Skansen. Han hade tidigare jobbat med allsång vid andra evenemang, han hade även arbetat som kameraman på Tv, nu sändes även föreställningen direkt i radion och blev där väldigt populärt. 1979 var året då allsången började sändas i tv och det blev en omedelbar succé och man bestämde sig för att köra vidare och så har det fortsatt ända till idag.

Bosse Larsson

1994 så var det Lasse Berghagens tur att ta över programledarrollen för Allsång på Skansen. Programmet hade ungefär 600.000 tittare när Lasse tog över. Lasse valde att förnya programmet, fler och fler yngre människor vallfärdade till Skansen på tisdagarna och succén var ett faktum. Det berodde förmodligen på det breda artistutbudet, nu kom artister som gick hem hos den yngre generationen. Håkan Hellström, Carola, Peter Jöback, The Ark och Stefan Sundström för att nämna några.

Lasse Berghagen slutade när han var på topp och de sista åren med Lasse så hade programmen över två miljoner tittare varje avsnitt!

2003 var alltså året då Lasse tog farväl av sina älskade allsångsvänner på Skansen. 15 juli 2003 var Lasses sista program och då återstod tre program när Anders Lundin blev inkallad att praoa de tre sista programmen. Anders Lundin tänkte man…hur skall detta gå, det kan väl ändå inte gå att ta över efter Lasse Berghagen. Skulle allsången dö ut nu?

Frågetecknen var många men Anders klev in på scenen i sin vita skjorta och grå kostym och avslutade de tre sista programmen på ett fantastiskt sätt.

Lasse Berghagen

2004 fick Anders Lundin förnyat förtroende att leda allsången på Skansen, succén fortsätter och programmet blir bättre och bättre för varje sommar och än idag står han där på Sollidens scen och ropar ut att det redan är kul!

Anders Lundin